YES!! Snart levlar jag upp!!

Jag fyller år imorgon! Ur barnens perspektiv, i deras ögon, är en födelsedag något jättestort! En hel dag som är bara födelsegrisens… Den som fyller år får bestämma vad vi ska äta till middag, vad vi ska ha för slags tårta, hur och var man vill ha sitt kalas och sist men inte minst presenterna!!! Har man sedan en riktig tur kan man få en minifödelsedagsfest med familjen på en vardagsfödelsedag som sedan följs upp av både ett vuxenkalas och ett barnkalas. Triss i fest och massor av paket!

När man sedan blir vuxen, blir det inte riktigt lika stjärnglittrande med lyckoextas. Någonstans på vägen stannar det upp. Glädjen över att bli ett år äldre har inte riktigt samma lyckokänsla när man blir 46 som när man blev 13! Sen kan jag då som mamma också tycka det här med allt bakomarbete… När barnen fyller år lägger jag ju ner massor av energi på allt. Fixar, donar, planerar, handlar, tisslar, tasslar, bakar tårta och överraskar. När jag själv fyller år så är det fortfarande jag som handlar, bakar, kokar kaffe osv… Fast inte nu… Nu har barnen blivit stora… Det är nästan lite ogreppbart… De tar själv bussen till stan och shoppar för sina månadspengar.

Det här med att bli äldre är ju också så där tveeggat… Ett ordspråk som jag använder mig flitigt av är om just det… Man har bara två alternativ! Antingen blir man gammal och njuter av det, med allt vad det tillhör, eller så dör man ung… Och det är ju verkligen inte något kul alternativ… Men det känns ändå lite svårt att liksom studsa av glädje över att jag nu när någon frågar hur gammal jag är, ska öka på och lägga till ytterligare ett år. Hur kan det stämma att jag är så många år? Jag känner mig ju verkligen som att jag är… 40 kanske, på sin höjd 45… Definitivt inte mer…

Så helt plötsligt för några år sedan såg jag ett tredje alternativ som jag genast tog till mig. Jag slutar att räkna mig i år! Varför ska jag bedömas i år? Av vilken anledning?

Jag är ju en person som gillar att spela utmanande spel på telefon och dator, att tävla i spelen och jag har alltid som målsättning att lista ut systemet. Att komma på hur jag skaffar mig massor av XP (erfarenhet) och på så sätt levla upp för att ta mig upp i toppen och passera alla andras levlar. För varje level jag klarar får jag alltid någon fördel över de med lägre levlar, en ny erfarenhet, en ny förmåga eller något annat positivt. Ju högre level desto bättre spelare – på alla plan…

Så! I morgon levlar jag upp! Istället för att tänka något negativt om några dumma siffror, så sträcker jag på ryggen, ler – både på riktigt och inombords – för jag är stolt över min nya level! Speciellt den här leveln som jag får nu imorgon för det var VERKLIGEN en prövning att klara av. Det var många fällor som höll på att stoppa mig, men jag gav inte upp! Jag kämpade envist vidare och framåt och nu imorgon får jag min belöning: En NY LEVEL!

Jag är då officiellt en level högre än jag var innan. Jag har betydligt mer XP (erfarenhet), kunnande och mina livs-skills har ökats avsevärt mycket. Jag har slitit för min nya level och jag klarade det!!! Så imorgon ska jag själv (!) med glädje fixa först lite mat, sen en tårta till de goda kakorna som vi fixade innan idag. Sen när mina älskade släktingar kommer hit imorgon kväll, då ska jag verkligen glädjas över lyckan och tacksamheten jag känner över att jag nu fick min nya level.

Samtidigt håller jag tummarna att nästa level inte blir lika jobbig att klara av som denna var. Det hade varit skönt med en lite enklare, en avslappningslevel med tid för att glädjas. De senaste levlarna har ju varit lite för tuffa… Men, men… Förhoppningsvis startar morgondagen med skönsång och kaffe på sängen tillsammans med mina tre ”små” tonåringar, sen ska det bara vara mys ett tag tills det är dags igen…

Ut och samla nya XP, skaffa nya skills och samla ihop vad som behövs för att levla upp om ett år igen! Det känns VERKLIGEN så mycket häftigare med det här tredje alternativet!

Prova själv! Det rekommenderas varmt!!!  :-)