Alltså… Det här med att blogga…

Jag älskar verkligen att skriva, men nu när jag kollar, börjar jag bli trött på att jag bara gnäller och piper hela tiden. Visserligen oftast befogat men i alla fall. Det är nog väldigt mycket ett tecken på hela min tillvaro just nu.

Jag brukar vara kul att umgås med. men nu börjar till och med jag tröttna på mig… Jag måste verkligen försöka tänka lite mer positivt. Försöka ignorera huggen av ångest i magen, försöka hitta en balans med ont – mediciner – trötthet, kanske försöka hitta en annan värktablett som inte är så sövande. Men framför allt borde jag jobba med min asociala defekt. Jag ringer aldrig, svarar sällan på SMS, e-post eller telefonsamtal. Hela tiden lägger jag alla i en fiktiv måste-sen-ska-bara-först-hög. För varje SMS eller samtal så har jag säkert minst 10 ska-bara-först… SEN!!! Undrar egentligen om det är en defekt… Att inte orka, att väldigt gärna vilja, men totalt oförmögen att samla ihop den energin som behövs för att göra något och sedan flyter dagarna, veckorna och månaderna på och jag hinner inte alls med. Fast jag inte gör någonting… Är det någon som kan känna igen sig i det här? Kan det vara något relaterat till hela situationen jag står i? För samtidigt skäms jag över att jag är så dålig och jag kämpar med att ta tag i mig själv, men det går verkligen inte…

Nu var det inte det jag tänkte skriva om… Jag tänkte skriva om bloggande. När jag berättade för barnen att jag bloggar blev det WOW! Jag förstod inte riktigt deras reaktion, men nu förstår jag den mer. Det här med bloggande verkar vara en jättefluga där massor av människor – ska bli kända och skaffa sig en tillvaro med guldkant… Man ser det på TV och i tidningar: Blogg hit och blogg dit. För mig är bloggandet ett sätt att skriva av mig. Att tömma tankarna och att låta de finnas där om det nu skulle vara så att någon befinner sig i en liknande situation – stackare! – och kanske känner igen sig i det jag skriver, kanske kan ha lite nytta av att det finns fler…

Men egentligen borde jag gå i en bloggskola. Jag sitter i timmar och letar efter hur man ska göra… Att lägga rubrikstaggar på en sida och kunna klicka direkt till det stycket – hittar inget alls om det. Hur man får ut sin blogg offentligt? Just nu håller jag på att försöka ställa in så att läsare kan gilla eller kommentera utan att registrera sig, bli medlem eller andra gigantiska hinder. Men det fungerar inte heller. Ändra en felstavning i en kategori?

Sen behöver jag lära mig hur jag själv ska hitta bloggar jag vill läsa. Försöker lägga in att jag vill följa dem, men ibland blir det mitt rätta alias och ibland blir det jag som privatperson och det var inte så jag tänkte… Idag har jag till och med lyckats med att starta med en prenumeration på min egen blogg. Så nu när jag publicerar ett inlägg, får jag ett mejl om att jag lagt upp ett nytt blogginlägg! Bra att veta! 🙂 Kom precis på en smart tanke… Om jag uppmuntrar barnen att starta en blogg så kommer det inte att dröja länge innan de kan alla de saker jag inte klurar ut. De har en helt annan fallenhet för det här och även om jag är jättevan datoranvändare, klår kiddisarna mig ofta redan… Fast frågan är om jag kan få dem intresserade av att skriva – det är ju så mycket fokus på snabbare bilder och smileys i Snapchat, Periscope, Instagram och Facebook. Jag kanske skulle kunna ha en underavdelning här med barnens tankar om situationen, diagnoser och livet i största allmänhet.

Det var en häftig tanke… Det hade nog jag själv uppskattat att läsa i läget nu… Att få lite tips direkt från de som vet bäst hur de vill ha det… Jag måste prata med barnen så fort de kommer hem igen om de vill skriva lite – anonymt förstås. Antingen blir det super-NEJ eller jätte-JA… Ska bli spännande att se vilket 🙂

Nu måste jag vara min egen doktor igen…

walk-human-trafficking-12136-medium

Jag är SÅ trött på att inte bli tagen på allvar inom vården. Hur ska jag bete mig för att de ska förstå? Istället sitter jag nu här med världens beslutsångest och försöker googla efter ett svar. Jag borde nog snart vara färdig för en Läkarexamen i LDS-Googlevetenskap 🙂

Mitt blodtryck måste ju hållas lågt och enligt de professionella som vet, ska målsättningen vara max 120 i övertryck. Blir det högre måste jag medicinera mer. Efter hjärnblödningen har jag haft högt blodtryck. Innan hade jag alltid lågt blodtryck! Det gör att jag nu äter flera olika sorts blodtryckssänkande mediciner och alla de ger en eller annan biverkning som jag antingen får stå ut med eller jaga en doktor om.

Först åt jag ett gäng mediciner, sedan började benen svullna upp till klumpfötter och blodtrycket pendlade mellan 80/50 till 165/104 – i viloläge. Det konstiga med mig är att ju mer jag vilar, desto högre tryck får jag. De lägsta trycken har jag oftast när jag precis varit aktiv och till exempel lagat mat.

Sist jag dippade så mycket i trycket fick jag åka till akuten för då kände jag mig inte bara yr utan även helt väck… Jag gick i en egen liten bubbla. Jag blev inlagd och de tog ut en mängd tabletter och satt dit nya. Jag låg inne i ca två veckor och sedan verkade trycket ligga jämnt lågt och jag fick åka hem. Eftersom jag vet hur svårt det är att hitta någon som vågar rådge mig med alla mina mediciner, ville jag ha en plan B vad jag skulle göra om jag fick högt blodtryck igen när jag kom hem. Jag fick ännu en ny tablett med ordineringen att ta max en om dagen och bara vid behov då övertrycket var 135 eller högre.

Hemma började vardagen med tre tonåringar och allt tjafs med kommunen och tillvaron var inte precis lika lugn som den är när man ligger på sjukhuset och tittar i taket dag ut och dag in. Naturligtvis var trycket mycket högre hela tiden. Jag fick ta en extratablett direkt på morgonen och på eftermiddagen var trycket uppe igen… Vad gör jag nu då?

Ringde Kardiologen och blev sedan uppringd med beskedet att jag skulle ta den nya tabletten en gång varje morgon och sedan en gång på eftermiddagen/kvällen vid behov. Det gick några dagar sedan fick jag ringa igen. Nästa besked var då att jag skulle ta den nya medicinen en gång på morgonen och en gång på kvällen. Plan B fanns nu inte längre…

Trycket fortsatte att vara högt – runt 140-150 hela tiden – och så började fötterna och benen att svullna upp. Dags för nästa samtal till Kardiologen och nu blev jag lovad att doktorn själv skulle ringa upp mig.Doktorn ringde och nu började ännu ett konstigt samtal… Det var snack fram och tillbaka och sedan slutade det med att doktorn skulle beställa ett 24-timmars blodtrycksprov på mig – inom två månader(!) – och jag fick ännu en ny tablett. Inget besked alls om de svullna fötterna.

När jag fått hem tabletterna visste jag inte om jag skulle ta dem på morgonen eller på kvällen. Vissa är ju urindrivande också och det är ingen höjdare att ta dem på kvällen. Jag lyckades inte lista ut vilket som skulle vara bäst så då blev det problemet olöst. Samtidigt när jag läste på den nya medicinen stod där:

Följande påverkan av andra läkemedel är möjlig och bör därför övervägas noga när man kombinerar:

  • Samtidig behandling med andra läkemedel som ges för att sänka blodtrycket kan öka effekten av din nya medicin.
  • Din nya medicin kan öka den lugnande effekten av läkemedel mot depressioner t.ex. imipramin eller amitriptylin (tricykliska antidepressiva) samtidigt kan tricykliska antidepressiva minska effekten av din nya medicin. Samtidig användning rekommenderas inte.
  • Din nya medicin kan öka effekten av lugnande medel eller sömnmedel så som benzodiazepiner (diazepam, lorazepam).

Vad är det då för andra läkemedel jag har? Jag har ju minst tre-fyra andra blodtryckssänkande mediciner redan… Diazepam fick jag av lungläkaren sist att ta inför röntgenundersökningen… Kan jag ändå ta den? Eller kan det vara farligt?

Jag har gått upp tre kilo på den senaste veckan och jag undrar om det är som jag samlar vätska… Visserligen har det varit lite mycket godis och tårta, men knappast så jag skulle lägga på mig så där…

Igår och idag har trycket varit jättehögt när jag vaknat på morgonen och sedan sjunkit under dagen… Ska jag då ta den nya medicinen eller ej? Ska jag i så fall ta den på morgonen eller på kvällen? Om jag tar den kan blodtrycket snabbdippa då så att jag tuppar av lite då och då och här och där? Eller ska jag chansa med att inte ta den och gå med högt tryck, huvudvärk och elefantfötter?

Åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh!!!!! FRUSTRATION!!!!! Vill ha en doktor som kan något, som bryr sig och som förstår!!!